Jag hade skrivit ett långt utkast och refererat till en blogg jag gärna läser, men nu var allt borta!
Jag är helt dödstrött, något som märktes i magen redan på väg till jobbet. Gino är jättesjuk, så inatt har vi "sovit" i gästrummet, jag och den mänskliga bakugnen.
Nu kanske någon undrar varför jag var halvvaken hela natten för att sen gå till jobbet, och varför Sven sov i godan ro enda tills jag måste gå. För det undrar jag! I natt, däremot, tedde det sig helt självklart. Jag ångrar mig nu, det känns som jag ska kantra.
-------------------------
Man blir väldigt glad när folk på jobbet säger att man är fin med sin stora mage. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar